Toimitamme tilauksia kaikkialle maailmaan! Toimitamme vuosi- ja irtonumerotilaukset Suomeen ilman toimituskuluja!

OTTOBRE design®

Search
(0)
Ostoskorisi (0)
Ostoskorisi on tyhjä
Tuotteet yhteensä
0.00 EUR
 
Näytä ostoskori Sulje

myOTTOBRE-tarinat

Rebecka, Ruotsi

Ompelu on kuulunut ruotsalaisen Rebeckan elämään aina, sillä hän on juuri saman ikäinen kuin 20-vuotias lehtemme! Pikkutyttönä Rebecka selasi lehteä ihaillen söpöjä vauvakuvia ja tutkien muidenkin lasten nimet ja iät. Vasta luettuaan koko lehden, hän valitsi lehdestä omat lempivaatteensa äidin ommeltavaksi.

Myöhemmin Rebecka alkoi ommella vaatteita myös itse. Nyt ompelemisesta onkin tullut yksi hänen rakkaimmista harrastuksistaan! Ihastuimme Rebeckan ihaniin kuviin sekä hänen todella ajankohtaisiin ja tärkeisiin ajatuksiin ompelemisesta ja vastuullisuudesta. Kun vaatteet tulevat tiensä päähän, Rebecka yrittää säästää tai kierrättää niistä mahdollisimman paljon, vaikkapa napit, kuminauhat ja pitsit. Lue Rebeckan tarina kokonaisuudessaan:

 

 

Förra året fyllde tidningen Ottobre tjugo år, så i en kampanj på sin hemsida har de uppmanat sina läsare att på sitt eget språk berätta sin Ottobre-historia. Här är mitt bidrag.

Jag har länge varit en virkfantast, men ett riktigt sömnadsintresse väcktes först under gymnasietiden. Jag har dock alltid haft en relation till sömnad och Ottobre (jag är faktiskt lika gammal som tidningen) eftersom mamma prenumererar på tidningen och alltid sytt kläder till sina nio barn. Som liten var jag först och främst intresserad av att beundra bebisarna i tidningarna, därefter kolla upp barnens namn och åldrar och slutligen även att leta upp något fint som jag själv ville ha av mamma.

I början när jag lärde mig sy kläder var jag mestadels arg och tyckte att allt krånglade. Nu är det ett av mina största intressen och har gått om virkningen med hästlängder. I början räknade jag hur många saker jag hade sytt – efter hundra slutade jag.

 

 

Jag syr till mina syskon och mig själv, och så har jag en oroväckande stor babystash som håller på att växa ur den lilla byrå där den huserar. Den är sprängfull med allt från bodys och sweatshirtbyxor till sjömanskläder och volangklänningar. Det konstigaste är kanske en fleecejacka med kor på. Det blir nog mer omsättning på babystashen om några år när mina vänner börjar få barn. Men de finaste kläderna tänker jag inte ge bort…

Anledningen till att det blir så mycket babykläder är att jag använder upp mammas och mina egna stuvbitar; dessutom syr jag om utslitna och/eller fläckiga kläder till nya kläder i mindre storlek. Att göra om ett fult gammalt plagg till gulliga babykläder är ännu mer tillfredsställande än att koka god marmelad på gamla citrusskal. När utslitna kläder ska slängas eller sys om är jag alltid noggrann med att sprätta av knappar, resårband och spetsar så att jag kan återanvända dem. Jag brukar utmana mig själv med att få ut en så stor storlek som möjligt på små stuvbitar; i min babystash finns kläder från storlek 56 till och med storlek 116. Jag har en regel som säger att jag inte får köpa tyg för att göra babykläder – bara använda spillbitar och gamla kläder. Så det är väldigt trevligt de gånger jag har fått babytyg av mina systrar.

 

 

Allmänt tycker jag bäst om att sy i vävda tyger. Då kan man jobba mer med detaljerna och så blir plagget mer hållbart. När jag syr använder jag nästan uteslutande ottobremönster. Nu när jag har flyttat hemifrån får jag låna tidningar av mamma när jag kommer hem. Jag tycker om när jag kan använda mönstren men lägga till mina egna detaljer – ett broderi, en applikation eller en spets.

Det störiga med att sy är att tiden verkar gå minst dubbelt så snabbt när man gör det. Det värsta med att sy är när en symaskin krånglar. Men det bästa med att sy egna kläder (förutom att det är roligt!) är att de är unika, personliga, passar bra och håller längre. Jag slipper stödja en ohållbar klädindustri och kan själv välja miljövänliga eller återvunna material. Och när jag får komplimanger för mina kläder kan jag ofta säga ”Tack, jag har gjort den själv”, och håva in lite extrapoäng.


Näytä kaikki myOTTOBRE-tarinat